Kyndelsmässodagen

Kyndelsmässodagen (enligt Nordiska museet) Kyndelsmässodagen firades den 2 februari, fyrtio dagar efter juldagen,  till minne av jungfru Marie kyrkogångs dag. En kvinna som nyligen fött barn  och betraktades som oren blev genom en ceremoni återigen upptagen i den  kyrkliga och sociala gemenskapen. Kyndelsmäss var en populär kyrktagningshelg. Seden började forsvinna  vid 1800-talets slut, men levde kvar på vissa delar av västkusten ända fram  till 1940- och 50-talen. Dagen kallades även lillejul - då skulle man festa på  de sista resterna från julbordet.  Kärringajul var en annan be­nämning som kom av att man gärna hade  fruntimmersgillen och kaffekalas då. Under katolsk tid var kyndelsmässan en ljusfest, varav  namnet missa candelarum. Vårt namn på helgen kommer  från det fornnordiska kyndel som betyder fackla, bloss eller  ljus. Man trodde att alla de ljus som tändes i kyrkorna den  dagen bidrog till att jaga bort vintern. Jag går inte till kyrkan och tänder ljus idag.  Jag går över huvud taget inte ut mer idag!  Men vi ska tända massor av ljus här ikväll och hoppas  att vi kan få vintern att försvinna!  För idag när det är Kyndelsmässodagen vänder det igen  och vi är verkligen på väg mot våren!   (Eller.....?)